Företag som omfattas av Industriutsläppsförordningen ska göra en statusrapport och utföra periodiska kontroller. Statusrapporten tas fram antingen i samband med tillståndsprövning eller senast fyra år efter att BAT-slutsatser har offentliggjorts för verksamheten. Kravet på periodisk kontroll uppkommer senast fyra år efter att BAT-slutsatser har offentliggjorts för verksamheten

 

Båda undersökningarna, statusrapporten eller den periodiska kontrollen, syftar till att utreda och kontrollera föroreningar eller påverkan i mark och grundvatten.

 

Behovet av periodiska kontroller görs genom en systematisk riskbedömning. Omfattning och frekvens av periodiska kontroller ska gärna fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten. Detta kan göras inom ramen för egenkontrollen eller att det görs när man tar fram en statusrapport. Den periodiska kontrollen ska avse de ämnen som förekommer i verksamheten och som riskerar att medföra en föroreningsskada. Periodisk kontroll innebär ju också att det görs mer än en gång och med en fastställd tid emellan. Normalfallet är att jordprover tas vart tionde år och grundvattenprover vart femte år.

 

Eftersom kravet för periodisk kontroll ofta sammanfaller i tid med kravet på statusrapport kan både riskbedömning och undersökningar samordnas. Vi har jobbat fram ett arbetssätt med systematisk riskbedömning av kemiska produkter, råvaror och avfall som följer Naturvårdverkets metodik. De risker som identifieras när man tar fram en statusrapport är ofta samma som för periodiska kontroller. I praktiken blir den provtagning som görs för statusrapporten ofta den första periodiska kontrollen. Omfattningen på periodisk kontroll är normalt mindre än den underökning som görs för statusrapporten.

 

Förvirrande?

 

Miljöassistans har genomfört flera periodiska kontroller och statusrapporter på flera olika platser i landet och för flera olika typer av verksamheter tex kemisk industri, energianläggningar, livsmedelsindustri och pappersbruk.

 

 

Om ni har frågor kontakta Henrik Ask.

​

​